Kroppsmålade deltagare spred glädje tillsammans med polisen. Bild och kroppsmålare: Vilija Vitkute, Artist Duo Saras

Regnbågsveckan är över – kan vi gå vidare nu?

En vecka om året är inte tillräckligt. Utsatta grupper ska alltid vara i fokus när politiken utformas, skriver debattörerna i sin debattartikel.

Regnbågsveckan är över. Den vecka om året då Linköping fylls av regnbågens färger och vi bjuds in till föreläsningar och evenemang i syfte att uppmärksamma HBTQIA+ personers rättigheter, utsatthet, kamp och historia. Kan vi nu lämna dessa frågor och gå vidare med vardagen i ett av vår världs mest progressiva och jämställda länder; Sverige?

De som föddes år 2000 har nog svårt att föreställa sig att vara kär i någon av samma kön skulle kunna klassas som en sjukdom. Ännu mer främmande blir tanken att du till och med skulle kunna dömas till att göra straffarbete eller sitta i fängelse, vilket kunde hända innan år 1944 då homosexualitet avkriminaliserades.

I flera länder kan du riskera döden för att du är bög, till Sverige togs det upp som asylskäl först 2005.

Om du år 2007 som lesbisk ville gifta dig och manifestera din kärlek likt heterosexuella par, var det bara att glömma. Först två år senare, 2009, skulle äktenskapet bli könsneutralt.

Den som år 2012 upplevde att sin könsidentitet inte stämde överens med kroppen och folks sätt att referera till en, fick fortsatt leva med könsdysfori eller låta staten inkräkta på hens framtida möjligheter till biologiska barn. För fyra år sedan slutade Sverige tvångssterilisera transpersoner.

På senare år har kampen för HBTQIA+ personers rättigheter vunnit flera segrar. Och med en seger menar vi något så enkelt som rättigheten att få vara den du är.

Organiserad aktivism i form av pridedemonstrationer har pågått sedan 1970-talet. Fortfarande i dag utsätts prideparader över hela världen för hot från olika extrema grupperingar. Vi är många som drabbas när hoten och hatet normaliseras och begränsar oss. Mänskliga rättigheter och friheten att vara den du är och älska vem du vill är inte statisk. Vi får inte glömma den kamp som blivit historia och aldrig ta framtiden för given.

Hotet kommer inte bara utifrån. Även inom HBTQIA+-rörelsen existerar makstrukturer, nya minioriteter tillkommer och rörelsen är under konstant utveckling. Det är en pågående kamp att inkludera och utmana rådande normer för allas rätt att bli accepterade.

En vecka om året är inte tillräckligt. Utsatta grupper ska alltid vara i fokus när politiken utformas. Målet måste vara ett samhälle för alla typer av familjer och individer, för såväl ensamstående föräldrar som för ombildade familjer och regnbågsfamiljer. Rätten till likvärdigt bemötande inom vård och omsorg, och rätten till likvärdig utbildning ska inte vara beroende av din sexuella läggning eller könsidentitet.

Vi kräver en ökad medvetenhet och HBTQIA+ kompetens året runt. Vår kamp fortsätter, varje dag, för var och ens rätt att existera precis som den är.

Madelene Ahlquist
Robert Olsson
Hanna Melin
Frida Bref
Feministiskt initiativ Linköping

Gör som debattörerna och tyck till om detta ämne eller något annat. Debattera på vår Facebook-sida eller skicka in din debattartikel till oss på: press@linkopingnews.se

Missa inga nyheter:

Ladda ner Linköping Newsappen:

Android eller iOS(Iphone).

Följ Linköping News på Facebook.