Per Jensen, professor i etologi vid Linköpings universitet och en av våra främsta hundforskare, umgås gärna med sin hundkompis – finska lapphunden Lukas.
Foto: Privat

“Hunden är som ett litet barn – och bör behandlas därefter”

Har du hund? Glöm i så fall begrepp som ”blind lydnad” och ”stark flockledare”. Hunden förstår vad du säger och känner dessutom ungefär samma känslor som du själv. Så att vänligt visa den vad du vill att den ska göra fungerar betydligt bättre än olika former av förtryck. Det hävdar i vart fall professor Per Jensen – en av våra främsta hundforskare.

Fram till för 15 år sedan trodde de flesta som gjorde anspråk på att veta något om hundar att hunden var en ”varg i förklädnad”. Ett flocklevande och revirhävdande rovdjur, som måste dresseras med dominans och korta tydliga kommandon. Ett domesticerat vilddjur med förhållandevis låg intellektuell förmåga som bara kunde må bra i närvaro av en stark flockledare som lärde den att ”veta sin plats”.

Nu vet man bättre.

Sedan forskarna 2002 började studera hunden ur ett helt nytt perspektiv – i dess samspel med människan – har hunden visat sig vara något helt annat än vetenskapen tidigare trott. En fantastisk varelse med ett känsloliv som på många plan är identiskt med vårt eget. En kommunikationsexpert som förstår det mesta av vad vi säger och vars sociala färdigheter är så välutvecklade att de också gör det möjligt för hunden att berätta för oss vad den själv känner, tycker och vill.

Etologiprofessor Per Jensen är en av våra främsta hundforskare. Efter att i många år ha studerat andra djur började han för sex år sedan ägna en stor del av sitt liv åt hundens beteende. Jensen är visserligen färgad av en egen villkorslös kärlek till hunden. I hans familj ingår två dansk-svenska gårdshundar och när barnen är på besök utökas familjen ytterligare, med en Finsk lapphund och en Labrador. Men även mot bakgrund av resultaten från hans studier av andra arter, såsom grisar och höns, vågar han utan tvekan påstå att hunden är något alldeles speciellt.

– De flesta djur måste man studera länge, för att kunna tolka. Men hunden är genomskinlig! Den är mycket speciell att jobba med. Tidigare, när vi uteslutande studerade djur genom att isolera dem från mänsklig påverkan, fick vi nästan inga resultat då vi studerade hundar. Nu bara väller det fram forskningsarbeten! Vi har inte bara kommit fram till att hundar känner och upplever ungefär samma saker som vi själva. Förutom att de har samma uppsättning ”primära” känslor – exempelvis rädsla, glädje och hunger – som vi, har de även ”högre”, kognitiva känslor – som skamkänslor och en känsla för rättvisa, berättar Per Jensen entusiastiskt.

– Hundar är även experter på att avläsa vårt kroppsspråk – till och med våra allra minsta signaler. Och de förstår såväl innebörden av enstaka ord, som enkel meningsbyggnad. Så hundar förstår mycket mer av vad vi säger än många i allmänhet tror! Hos många av våra husdjur har domesticeringen inte påverkat beteendet särskilt mycket. Det dröjer inte länge förrän en gris eller en höna som släpps fri att klara sig själv i naturen börjar bete sig som ett vildsvin, respektive en röd djungelhöna. Men det gäller inte för hunden. Jag älskar hundar! Att forska om vad som rör sig i skallen på dem är som att jobba med sitt fritidsintresse, fortsätter han.

Efter att under lång tid i första hand följt hundforskningen med stort privat intresse ägnar Per Jensen nu själv en stor del av sitt liv åt hundforskning. Det som kommit att intressera honom mest är de gener som styr hundens sociala förmågor.

Att vargen är hundens anfader vet de flesta av oss sedan tidigare. Men att de vargar som domesticerades för minst 15 000 år sedan tillhörde en mindre grupp särskilt sociala vargar känner kanske inte lika många till. Eller att detta – efter årtusendens mer eller mindre medveten hundavel – nu lett till att de gener som styr hundens sociala förmåga är identiska med våra egna sociala gener.

– Det är stora skillnader mellan hundens och vargens mentala egenskaper. Det gäller alla hundar. En del raser uppför sig mer varglikt än andra. Men de är alla väsentligt skilda från vargarna. Hundar av olika raser är egentligen en sentida företeelse. Fram till för ungefär hundra år sedan hade vi bara några få olika typer av hundar. Rasskillnaderna finns visserligen där och betydelsen av dem ska inte förringas. Men det är en missuppfattning, att det rastypiska alltid gör att en hund är på ett visst sätt. Skillnaderna mellan enskilda individer inom en ras kan tvärtom vara större, än skillnaden mellan två hundar av olika ras. Så man måste även ta hänsyn till hundens väldigt höga mentala nivå, säger Per Jensen.

Nu, då de gener som påverkar hundens sociala beteende hittats, vill Per Jensen gå vidare och studera vilka genvariationer som eventuellt kan finnas hos de olika hundraserna.

– Vi ska titta på det som är rastypiskt. Hunden är jordens mest variationsrika ryggradsdjur och sena rasklyvningar, där raser exempelvis delats upp i två grupper – en som avlas för funktion (exempelvis jakt) och en som avlas för sitt utseende (för sällskap) – ger oss bra verktyg för att leta efter specifika gener. Forskare har redan hittat sjukdomsalstrande gener som man genom genotypning kan undvika att föra vidare inom aveln för att få friskare hundar. Jag tror att vi ganska snart även kan avla på hundar som genotypats för mentala egenskaper, så att hundarna slipper plågas av sådant som separationsångest och stressreaktioner, säger Per Jensen.

– En annan intressant upptäckt vi gjort, är att exakt samma gener som finns hos personer med sociala funktionsnedsättningar som autism och ADHD, även förekommer hos hundar. Man skulle till exempel, förenklat, kunna säga att vargen är en autistisk hund. Upptäckten visar att socialt beteende styrs av gener och det är kunskap som kanske kan användas på människor i framtiden, fortsätter han.

Många gamla föreställningar om hunden lever fortfarande kvar – både bland hundägare och bland dem som arbetar professionellt med hundar. Men de som säger saker som ”en lydig hund är en lycklig hund” eller att alla hundar behöver en stark flockledare för att må bra, borde i stället förhålla sig helt annorlunda till sina hundar, anser Per Jensen.

– Att behandla hunden som en sorts varg, som behöver en flockledare som kanske till och med då och då visar sin dominans på ett fysiskt sätt, behövs inte alls! Det funkar utmärkt att uppfostra en hund med mjuka metoder och hänsyn tagen till hundens känsloliv. Man kommer ganska långt om man förhåller sig på samma sätt till hunden, som till ett 2-3-årigt barn. Precis som barn i den åldern har hundar en massa känslor som de styrs av, de är impulsiva, de har svårt att planera långsiktigt och de förstår inte alltid hur saker funkar, vilket innebär att man måste tala om det för dem, på ett vänligt sätt, säger Per Jensen.

– Man ska komma ihåg, att det ju bara är i några decennier som våra hundar behövt kunna gå i koppel, akta sig i trafiken och tävla i hunddressyr till exempel. Innan dess har hunden, i årtusenden, bara varit en familjemedlem, som hängt med oss dit vi ska och deltagit i det vi sysslat med. Man får naturligtvis aldrig glömma, att det också är ett rovdjur man har att göra med. Som är en aktiv, problemlösande och samarbetande individ med stort behov av aktivering – såväl avseende jaktinstinkt och daglig motion, som mental stimulans. Så det är inte en människa det rör sig om.

Många hundägare upplever att deras hundar ”busar” och att de gillar att skoja och leka, också det i likhet med ett barn. Har hundar humor?

– Vad är “humor”? Om vi går på Wikipedias definition är det “förmågan hos människor, saker eller situationer att framkalla glädjekänslor”. I så fall har hundar definitivt humor! De kan bli överlyckliga av att hitta en konstig pinne eller att finna att det har snöat under natten när de kommer ut. Det finns säkert många andra definitioner, men om vi håller oss till denna enkla definition, så ja! Hundar kan bli glada och lyckliga av händelser, situationer, platser och saker. Och precis som hos oss själva finns det stora individuella skillnader. Men om det finns rasskillnader kan jag inte svara på, min gissning är att det är större skillnader inom än mellan raser.

Finns det andra djur som också har humor?

– Schimpanser är kända för att kunna skratta och le ungefär som vi människor, så de har ju säkert humor. Mer okänt är att råttor kan skratta – deras “skrattläte” påminner om vårt eget, men det avges i ultraljudsbandet (omkring 50 kHz) så vi kan inte höra det utan speciell teknisk utrustning. Det bästa sättet att få en råtta att skratta är att kittla den! När de väl vant sig vid det blir de precis tokiga i att bli kittlade. Man hör deras skratt (med hjälp av tekniken) också när de leker brottningslekar med varandra.

Är vissa hundraser smartare än andra?

– För många är smarthet synonymt med förmågan att lära sig lyda. Och på den fronten har raser som Border collie utmärkt sig, till exempel. Men det finns ju många andra sätt att vara smart på. Därför tycker jag egentligen att man ska undvika begreppet intelligens när man pratar om hundar. Jag tycker det är mer intressant att studera sådant som ordförståelse och förmåga till problemlösning. Jag är alltid väldigt nyfiken på att se, vad hundarna hittar på. En hund som till exempel kan visa vad den vill, tycker jag är väldigt fascinerande. Och hundar som är bra på att lösa problem självständigt måste ju också sägas vara ganska ”smarta”, även när det innebär att de är olydiga och tar saker de inte får ha, bakom ryggen på sina ägare.

– Om hunden är smartare än vi trott, är svårt att uttala sig om. Men att den är något helt annat än vi trodde att den var för 20 år sedan, är definitivt klarlagt. Där bekräftar forskningen ganska exakt vad väldigt många hundägare redan känt på sig. När en del hundägare säger att deras hundar kan tala om vad de vill och att de förstår vad de säger, handlar det inte bara om inbillning och att de förmänskligar sina hundar. Vissa saker bör man helt enkelt omvärdera när det gäller hundar.

Som hundägare tycker Jensen till exempel att man ska ha med i beräkningen, att en hund är betydligt sämre på att självständigt lösa problem, än en människa. Hundar har i allmänhet svårt att förstå hur saker kan påverka varandra, vilket gör att de inte alltid begriper hur man ska få tag på bollen som rullat in för långt under soffan.

När Per Jensen själv var ung tävlade han i både lydnad och viltspår med sina hundar. Idag har han skrivit flera böcker om hundens tankar och känslor och på hemmaplan låter han sina hundar bara vara – både som familjemedlemmar och studieobjekt. För att han idag helt enkelt tycker det är roligare att umgås med sina hundar på deras egna villkor än att hela tiden sträva efter att de ska lyda.

– Jag tycker det är kul att hålla på med aktiviteter tillsammans med mina hundar. Men jag tycker man ska låta känslan för sin egen hund, vad den kan och vill, avgöra vad man ska göra tillsammans. Man ska respektera hunden – inte tvinga den att göra saker som den inte vill. Och så ska man prata mycket med sin hund – med både kroppsspråk och ord! Många förstår inte alls hur mycket hunden faktiskt förstår av det vi säger till den, avslutar Per Jensen.

MER OM PER JENSEN

Ålder: 61

Yrke: professor i etologi (läran om djurs beteende)

Familj: fru, fyra vuxna barn och två hundar

Bor: Opphem utanför Rimforsa

Fritidsintressen: att umgås med sina hundar och spela musik

Äter: helst vegetariskt

Dricker: gärna ett glas vin

Läser: Skönlitteratur, romaner

Tittar på: romantiska komedier. Inte skräck!

Musiksmak: bred. Lyssnar mycket på folkmusik och älskar opera

Drivs av: att lära och lära ut

Okänd talang: är riksspelman på svensk säckpipa