Foto: Jörgen Wiklund, Scandinav

Älgar med ovanlig smak för tallbarr lever farligt i östgötsk skog

En östgötsk älgko med kalv har visat sig ha en ovanlig fäbless för smaken av tallbarr. Allra godast tycker duon att tallarna i Solliden utanför Mantorp smakar. Skogsägaren har gjort allt, för att sjasa bort dem. Nu ser han ingen annan råd, än att ansöka om skyddsjakt.

 

Älgkon och hennes kalv har sedan en längre tid gjort skogsskiftet Solliden 1:3 utanför Mantorp till sitt privata matrum. Till skillnad från andra älgar, verkar de två djuren nästan uteslutande livnära sig på tall. I området där de betar växer ovanligt mycket oljeväxter, som de flesta älgar glupskt brukar glufsa i sig. Det kan ha gjort tallarna i området extra smakliga.

Men exakt varför de två älgarna fått en särskild godistand för tall, är oklart.

Klart är dock att varken kon eller kalven låter sig skrämmas från platsen. Skogsägaren Michael Kastengård har försökt allt – från att spraya sina tallar med viltskyddsmedel och bedriva vildsvinsjakt i området 24/7, till att själv vistas dagligen i området.

Men inget har hjälpt.

Nu ser Kastengård ingen annan utväg, än att be länsstyrelsen om tillstånd att skjuta de två älgarna. Risken finns nämligen, att älgkon och hennes kalv, över tid, ger upphov till ett helt släktled med älgar som uteslutande inriktar sig på att beta tall i det aktuella skogsområdet. Och det skulle kunna skapa stora problem för kommande generationer skogsbrukare på fastigheten.

Det är relativt ovanligt att länsstyrelsen får in ansökningar om skyddsjakt på älg och fastän han även förut haft problem med älgar som förstör skog, har Michael Kastegård aldrig tidigare ansett sig behöva ansöka om skyddsjakt. De problemälgar som inte skjuts under den ordinarie älgjakten, brukar oftast gå att skrämma bort med andra metoder.

– Älgarna har ju lika stor rätt att leva, som vi. Så jag tycker inte man ska ta till skyddsjakt som det första alternativet. Men här verkar vi ha en familj som fått en väldigt speciell smak för tall, som kan skapa ett nedärvt beteende hos kommande älggenerationer. Något som även förändrar förutsättningarna för kommande generationer skogsbrukare. I skogsbruket har man ett tidsperspektiv på 70-110 år. Där kan man inte vara ”tvåa på bollen”, förklarar Michael Kastegård.

 

Missa inga nyheter:

Anmäl dig till Linköping News nyhetsbrev – helt gratis!

Ladda ner Linköping Newsappen:

Android eller iOS(Iphone).

Följ Linköping News på Facebook.

-----

No more pages to load