Hanna Bergstrom skriver om sin kärlek till LHC och hur allt började.

Bergström om galna kärleken till LHC: ”Lillebror fyller Helber/Mange”

“Min första hockeymatch var våren 1997. I Stångebro ishall. Gamla fina stånkan. Det var en av de sista matcherna för säsongen. Jag hade nog inte ens sett en hockeymatch på tv innan så jag hade verkligen ingen aning om vad jag hade att vänta mig. Kunde inga namn, regler eller knappt ens vilken serie LHC spelade i”. Det skriver Hanna Bergström i sin krönika.

KRÖNIKA. När matchen var slut några timmar senare var jag fast. Jag var kär. Jag hade hittat min grej här i livet. Där stod jag och bara log. I dag, över 20 säsonger senare, är jag lika fast än. Kanske på ett annat sätt. Är inte nykär längre. Det har övergått till en mer stabil relation. En relation som innehåller allt. Lycka, förtvivlan, hopp och uppgivenhet. Allt i en härlig mix. Jag har upplevt matcher under dessa år som gjort att jag aldrig vill ge upp det här livet men samtidigt har man varit så besviken efter vissa matcher att man direkt efter slutsignalen tänkt att man aldrig mer ska se en match.

Satt i Saab arena häromdagen och räknade lite. Kom fram till att jag inte ens missat tio hemmamatcher på plats under alla mina år. Kanske finns det skäl att vissa kallar mig nörd ändå? Tyvärr blir det inte lika många bortamatcher längre men jag kommer leva länge på alla mil jag gjort genom landet. Umeå, Malmö, Karlstad, Mörrum, Boden, Stockholm, Jönköping, Arboga, Södertälje, Luleå, Timrå, Mora, Göteborg och många fler städer.

Ett av de allra bästa minnen jag har är i Södertälje 2001 när vi gick upp andra gången. Jag kommer ihåg att matchspeakern upprepande gånger ropade ut att efter slutsignalen var det strängt förbjudet att beträda isen! Det var väl mest kanske åt hemmalagets supportrar eftersom de var klara för Elitserien redan innan den här matchen. Jag vet att jag höll för ögonen när SSK sköt mot Sampa i slutsekunderna… Sen är det mest svart tills jag helt plötsligt är nere på isen och dansar med både egna och SSK-supportrar. Firade med våra spelare och dansade med Bendelin en sväng.

En av de värsta matcherna är såklart, som för säkert många andra supportrar också, finalförlusten mot HV. Det var bara så tomt. Redan vid den tiden jobbade jag på pressläktaren och vi hade fina kostymer som vi jobbade i. Jag hängde min kostymjacka i ett av träden utanför ishallen på vägen hem och låtsades som om hockey inte fanns. Ja, i alla fall tills abstinensen blev för stor någon vecka senare och man började längta igen.

Jag kommer alltid att ha hockeyn att tacka för att jag tog mig genom de jobbiga tonåren. Att jag klarade skolan var mycket tack vare alla timmar jag satt i Stångebro tillsammans med Sture där han förhörde mig inför alla prov. Han lärde mig knepet att koppla ihop historiska årtal med tröjnummer. Tänker så än idag när jag ska komma ihåg nummer. Min portkod är Jämtin/Liket. Min förra pinkod på mobilen var Tåta/Wallberg. Jag kommer ihåg födelsedagar lättare. Lillebror fyller Helber/Mange och mormor Mange/Peltola till exempel.

Nörd? Jorå!

Hanna Bergström, krönikör på Linköping News

I dag lördag finns så klart Hanna också på plats i Saab arena när LHC möter Luleå. Matchstart klockan 15.15.

Missa inga nyheter:

Anmäl dig till Linköping News nyhetsbrev – helt gratis!

Ladda ner Linköping Newsappen:

Android eller iOS(Iphone).

Följ Linköping News på Facebook.

-----

No more pages to load