LHC leder serien och News reporter Andreas Schander är imponerad.

Schander: En av LHC:s bästa starter någonsin

“Det är lätt att gå vilse i framgången. En framgång kan snabbt ändras. Men skit samma, just nu är LHC bäst i Sverige och alla fans ska bara njuta. För just nu är det inget annat än ren njutning i Saab arena”. Det skriver Andreas Schander i en krönika.

KRÖNIKA: Säsongen 2018/2019 är LHC:s tredje bästa start i den högsta hockeyligan. För några år sedan, säsongen 2010/2011 inledde laget också med fem segrar på de sex första matcherna, varav en seger kom på övertid, liksom den här säsongen. Men då var målskillnaden något bättre.

Sedan får vi backa till säsongen 2005/2006 då Linköping inledde sin (hittills) bästa säsong. Det var för övrigt samma år som jag flyttade till Linköping. Är det bara jag som ser sambandet? Då inledde Linköping nämligen med sex segrar på de första sex matcherna varav samtliga på ordinarie matchtid. Dessutom fortsatte LHC att vinna, det blev åtta segrar i rad. Den nionde matchen slutade oavgjort (vilket det kunde bli på den tiden). Men sedan vann de den tionde matchen också. Svårslaget.

Men efter dessa två superstarter på en säsong kommer den nuvarande på en fin tredjeplats. Och med tanke på hur LHC har placerats på spelbolagen och av experter så anser jag att det är helt galet. Galet bra.

Någon sa tolva, någon tia, en tredje var optimist och sa sexa, oddsen på spelbolagen sa att LHC-tränaren blir den första att få sparken.

Men det ska som bekant spelas om det också och det är precis vad LHC har gjort. De har inte bara spelat, de har spelat oerhört imponerande och efter sex matcher är tongången en helt annan. Linköping har chockat hela hockey-Sverige. Och jag vet, det är lätt att sväva iväg och gå vilse. LHC har ju trots allt bara spelat sex matcher.

Men som jag skrev i mina krönikor både efter den första och den andra hemmamatchen så finns det något i det här laget som inte har funnits på många, många år. Alla bidrar. Det gjorde inte alla förra säsongen, som bröderna Olimb till exempel. Bra spelare men som inte tog skitgörat för gruppen. Vi hade Chad Kolarik för några år sedan, en fantastisk artist men grovjobbet? Nej, det fanns inte.

Alla bidrar. Och inte bara det, alla bidrar så in i helvete. Det är så många i det här laget som ska hyllas så här i inledningen. Jag menar, kolla Broc Little, att han har fart det visste vi, att han kämpade det visste vi, men att han jobbar hem på det här sättet vet i tusan om han har gjort tidigare. Han är överallt.

Och äntligen är Andrew Gordon tillbaka, vilken kung. Han riktigt spritter i hela kroppen och man ser att han verkligen älskar att spela i Linköpings färger. Han älskar allt, laget, spelarna, arenan, stan och inte minst fansen. Jag sträcker mig till och med så långt att jag vill påstå att Andrew Gordon är den spelare som är viktigast för sitt lag i hela serien.

Eddie Larsson, Lukas Bengtsson och Mattias Bäckman spelare stabilt match efter match. Adam Ginning får mer istid och har växt in i laget på ett utomordentligt sätt. Liksom Anton Karlsson. Chad Billins som jag såg som Linköpings bästa back före säsongen kanske kan bättre, han är ändå stabil men han kommer snäppa upp, vi vet vad han kan.

Ungdomskedjan levererar, eller ska vi kalla dem för O, JA-kedjan? O som i Olle (Lycksell), J som i Johan (Södergran) och A som i Adam (Brodecki). De första två matcherna fick de maximal utdelning och i övriga matcher har de varit fantastiska.

Nick Sörensen gör sina bästa matcher någonsin i LHC, vilket självförtroende. Han vågar. Han testar. Han gör mål. Fler är värda uppmärksamhet, som till exempel Fredrik Karlström, en gigant i boxplay inte minst, vilket slit!

Monstret. Ja, han talar för sig själv, fler ord är överflödiga. Ska jag vara ärlig har jag alltid tyckt att han är lite flaxig och släpper onödiga returer. Men det spelar ingen roll så länge han tar returerna också. Han må få flaxa hur mycket han vill.

Tommy Jonsson, tränaren ni vet, han som var nederlagstippad redan före start och som gång på gång påminns om misslyckanden i andra lag. Nu står han där och bara njuter. Nä det kanske han inte gör riktigt, han jobbar förmodligen stenhårt med att hålla spelet uppe och att det inte ska slappnas av. Eller att de ska spela lagom avslappnat. Men lite småglad måste han ändå vara. Han tränar ju ändå Sveriges just nu bästa ishockeylag.

 

Andreas Schander, reporter på Linköping News

Kolla in alla säsongsstarter

2018/2019: Fem segrar på de sex första matcherna, varav en seger på övertid (18-6 i målskillnad)

2017/2018: Två segrar på de sex första.

2016/2017: Två segrar på de sex första.

2015/2016: Fem segrar på de sex första varav en seger på övertid och en på straff (19-13 i målskillnad).

2014/2015: Två segrar på de sex första.

2013/2014: Fem segrar på de sex första varav en seger på övertid och en på straffar (24-17 i målskillnad)

2012/2013: Fyra segrar på de sex första.

2011/2012: Fyra segrar på de sex första..

2010/2011: Fem segrar på de sex första varav en seger på straffar (målskillnad 22-7).

2009/2010: Två segrar på de sex första.

2008/2009: Fyra segrar på de sex första.

2007/2008: Tre segrar på de sex första.

2006/2007: Två segrar på de sex första.

2005/2006: Sex segrar på de sex första matcherna. Samtliga kom på ordinarie matchtid (blev sedan åtta i rad, sedan en oavgjord i match nio och seger i den tionde matchen igen).

2004/2005: Tre segrar på de sex första.

2003/2004: Tre segrar på de sex första (sista säsongen i Stångebrohallen).

2002/2003: Fyra segrar på de sex första.

2001/2002: En seger på de sex första.

2000/2001: EJ i högsta serien.

1999/2000: En seger på de sex första matcherna (nykomlingar).

Missa inga nyheter:

Anmäl dig till Linköping News nyhetsbrev – helt gratis!

Ladda ner Linköping Newsappen:

Android eller iOS(Iphone).

Följ Linköping News på Facebook.

-----

No more pages to load